Psykossjukdom drabbar
ett barn av hundra

Referat av föredrag

Fortfarande lever föreställningen att psykoser hos barn är något mycket ovanligt och dessutom lätt att känna igen. Verkligheten ser annorlunda ut, menar överläkare Håkan Jarbin, Lund.

Prevalensen visar att ca 1 procent av våra unga drabbas av någon form av psykossjukdom. I en svensk studie från Göteborg hade 5,6 promille varit inlagda och fått psykosdiagnos under tonåren. Barn med psykos är i realiteten inte alls lätta att upptäcka. Symtomen är inte sällan ospecifika, vilket gör att symtombilden lätt kan misstolkas, förklarar Håkan Jarbin. Nästan hälften av alla psykoser utgörs av affektiva psykoser, antingen bipolär manodepressiv eller depressiv psykos. En tredjedel utgörs av schizofrenipsykoser medan de resterande ca 20 procenten är mer ospecifika.
Hur ser då de olika psykoserna ut i samband med ett insjuknande och vägen fram till ett insjuknande? När det gäller schizofreni fokuserar man idag allt mindre på de mer ”klassiska” symtomen som att patienten har konstiga tankar och hör röster etc. Istället ser man schizofreni som en sjukdom som påverkar den neurologiska utvecklingen. Här involveras ett flertal neurologiska funktioner. Ju tidigare ett barn insjuknar i schizofreni desto mer störda brukar de neurologiska funktionerna vara. Talet är en sådan funktion. Bland unga schizofrenipatienter uppvisar ca hälften ett sent tal. Nu skall det betonas, understryker Håkan Jarbin, att barn med sent tal inte löper någon påtagligt ökad risk för att drabbas av schizofreni senare i livet. Bakom sent tal kan det finnas en rad olika orsaker.
Detsamma gäller även motoriken, som också är något sen. Det som oftare tidigt skiljer dessa barn från normala barn är personligheten. Bland de barn och ungdomar som insjuknar före14 års ålder har mellan 80 och 90 procent haft ett udda beteende med blyghet och isolering. Hur ser generellt själva insjuknandefasen ut? Hos barn och ungdomar är den oftast mycket längre än hos vuxna. Vi talar här om ett insjuknande under ett till fem år, medan insjuknandet hos vuxna oftast sker på mindre än ett år, förklarar Håkan Jarbin.
De symtom som ses i samband med ett insjuknande är som regel så allmänna att de flesta av oss faktiskt emellanåt kan uppvisa dem. Det handlar om koncentrationssvårigheter, energibrist, nedstämdhet, störd sömn och ökad oro. Mer specifika symtom är misstänksamhet och isolering. Det är i denna insjuknandefas som vi kan hitta dessa patienter och det är då som vi kan förbättra deras liv, förklarar Håkan Jarbin, men det gäller att upptäcka dem i tid!
Även om vi nu befinner oss mitt uppe i ”Hjärnåret 1999” så är hjärnan hos barn med schizofreni bara till en del studerad. Antalet studier är få. Det visar sig att schizofreni egentligen är ett väldigt heterogent begrepp och faktiskt skiljer sig mycket från person till person. Anatomiskt och neurofysiologiskt ser man störningar bl a i temporalloben, cerbelleum och i hjärnans prefrontala delar, vilka anses vara involverade i sjukdomsprocessen.

Bara 1/3 uppvisar de klassiska symtomen
Heterogeniteten visar sig inte minst genom att vissa patienter har en god prognos medan andra har en sämre. Man skulle kunna se störningen vid schizofreni som ett synnerligen sofistikerat filter som sitter placerat basalt i hjärnan, med uppgift att sortera information och skicka vidare det som är viktigt och samtidigt hålla mycket kvar på en automatisk omedveten nivå. Går det hål på detta filter så blir det oordning i tankarna. Man kan inbilla sig saker som är helt fel. Man kan inte tänka klart. Vanföreställningar är följaktligen ett typiskt symtom vid schizofreni. Alla som har konstiga tankar och föreställningar har dock inte schizofreni. Vissa barn kan tex ha tvångssyndrom, där man skulle kunna tro att det handlar om en psykos.
Typisk för schizofreni är ju att höra röster, men de flesta som hör röster har ingen psykos. Därför, menar Håkan Jarbin, skall man inte ta för hårt på det här med hallucinationer hos just barn och ungdom. De uttrycker sitt inre liv på ett annorlunda och mer konkret sätt än vuxna. De flesta unga som har hallucinationer har s k dissociativa störningar. Det kan också vara en anorektisk röst eller det kan handla om traumabarn, som beskriver förövarens röst. Dessa barn skall ju varken ha någon psykosdiagnos eller neuroleptika. De hallucinationer som förekommer hos mer än 80 procent av unga schizofrena är vanligtvis mer bisarra. Tankeförloppet är stört. Man kan inte få ordning på de kognitiva processerna.
När det gäller de affektiva psykoserna så svarar dessa för ca hälften av alla psykoser. Ungdomar med affektiva psykoser har varit mer vanliga under sin barndom, jämfört med barn med schizofreni. De har haft en normal psykomotorik. Personligheten är utåtriktad och ofta åt det känslosamma hållet, vilket omgivningen lätt kan uppfatta som trevligt och charmerande. Däremot ses mer av symtom som ångest, ilska och i vissa fall (10 procent) föreligger också ADHD-bild. Vidare avviker den kognitiva profilen något från den hos friska barn. Verbalt är dessa barn duktiga, varför det är lätt att tro att dessa barn egentligen har det bra och klarar sig bra. Den största skillnaden hos barn med affektiva psykoser är att de ofta insjuknar mycket snabbt jämfört med andra psykoser. Det kan ske över en natt, men det kan också ta veckor och ibland även månader.
Om mani nu är lätt att känna igen hos vuxna, så är det desto svårare att känna igen hos barn. Barn går inte på samma sätt på högvarv som den vuxne. Barn har istället ofta en s k mixed mani (50 procent). Man är alltså ledsen och glad samtidigt, vilket tar ut vartannat. Barnet framstår som mer kaotiskt och det kanske inte är så lätt att spåra och identifiera den affektiva förstämningen. Tempot hos dessa barn är dock förhöjt. De är kontaktsökande men samtidigt förtvivlade och har mycket självmordstankar. Även vid mani är det detsamma som vid depression, dessa barn är irriterade och bråkiga istället för att vara glada och upprymda. Barn externaliserar helt enkelt och lägger ut mer till omgivningen, vilket gör att dessa symtom kan tas för en beteendestörning.
De visar sig också att de flesta som insjuknar i en bipolär sjukdom faktiskt först får en schizofrenidiagnos. Detta förhållande har visats i flera studier, vilket är ett bekymmer, menar Håkan Jarbin. Många av dem som har en bipolär sjukdom och får en psykos blir mycket svårt sjuka. Har man tidigare varit relativt normal och snabbt insjuknar i en svår psykos kan detta mycket väl vara en bipolär psykos, vilket är viktigt att ha i åtanke. Den högsta insjuknandefrekvensen av affektiva psykoser ses mellan 15 och 19 år. Så bland alla tonåringar som mår dåligt och är stökiga och bökiga finns det vissa som dessvärre förr eller senare kommer att insjukna i just en bipolär sjukdom.
En sammanställning av äldre uppföljningsstudier visar att prognosen för ca 60 procent av dem med schizofreni inte är särskilt god. Dessa är så handikappade att de inte kan arbeta och dessutom behöver stöd i boendet. 20 procent klarar någon typ av arbete men har ändå en funktionsnedsättning. Resterande 20 procent har blivit helt friska. När det gäller bipolär sjukdom så ser prognosen mer gynnsam ut. Här har nästan hälften tillfrisknat helt, medan den andra hälften förblivit mer eller mindre handikappad av sin sjukdom. När det gäller behandling av psykoser finns det idag trots allt mycket att erbjuda, menar Håkan Jarbin. Men det gäller att så snabbt som möjligt identifiera dessa unga patienter och så tidigt som möjligt sätta in behandling.