Den nya läkekonsten lyssnar
både på kropp och själ...

Referat av föredrag

Successivt närmar sig kropp och själ varandra igen – efter en nära nog 400-årig ”separation”! Den som i mångt och mycket fått bära skulden för de senaste seklernas tudelning av psyke och soma är den franske filosofen Descartes.
Det var nämligen han som iscensatte separationen mellan de i hans tycke oförenliga enheterna. Nu är tveklöst den nya psykosomatiska läkekonsten på frammarsch. Den ordning som rådde redan på Sokrates och Platons tid är på väg att återställas.

Det går helt enkelt inte att antingen psykologisera eller somatisera allting, menar medicine doktor Ingemar Engström, Örebro. Eller vad sägs om Platons sätt att uttrycka det: ”Som det inte lämpar sig att bota något utan huvud, ej heller huvudet utan kropp, så är det inte heller lämpligt att bota kroppen utan själ.”
Det är viktigt att hålla sig på ”dubbelspåret” (somatik och psyke). Det gäller att redan från ruta ett förklara att det här kan ha både kroppsliga och själsliga orsaker, eller både och, menar Ingemar Engström, och ger snabbt ett par kortfattade fallbeskrivningar.

Fredrik, 9 år, ”ont i magen”
Det handlar först om Fredrik, 9 år, som ofta plågas av magsmärtor. Magvärken kunde komma precis när som helst, enligt Fredrik. Det visade sig dock senare att det var två mycket speciella förmiddagar i veckan (just det, gymnastiken!) som den molande värken i magen blev mest påtaglig. Detta ”avslöjades” genom de dagboksanteckningar som Fredriks doktor bett honom att föra under några veckor.
Fredrik oroade sig dock inte över själva gymnastiklektionen – utan för vad som utspelade sig i omklädningsrummet. Fredriks magsmärtor avklingade efter att en vuxen alltid fanns med i omklädningsrummet.

Lina, 15 år, ”ont i ryggen”
Sedan handlar det om Lina, 15 år, som hade haft ont i ryggen sedan ett år tillbaka. De första symtomen kom i samband med att föräldrarna separerade och det fanns under utredningens gång vissa misstankar om ett samband mellan ryggsmärtorna och föräldrarnas separation. Vid familjesamtalen försvagades dock misstanken om ett psykogent samband. Separationen till trots handlade det här om en f d familj i harmoniskt samspel, varför misstanken om någon somatiskt bakomliggande orsak växte sig allt starkare.
Och så visade det sig också vara. En MR-undersökning avslöjade en ovanlig ryggmärgstumör med ovanlig lokalisation och dessutom, och delvis till följd av lokalisationen, förelåg en atypisk symtombild. Hon opererades och blev helt frisk.

Thomas, 11 år, ”svårt att andas”
Till sist har vi Thomas, 11 år, som har astma. Han försämras successivt i sin sjukdom. Först efter att psykosomatikteamet kopplats in uppdagas en pågående konflikt mellan Thomas föräldrar. Det visar sig att separationsdiskussioner pågått mellan föräldrarna under en längre tid. Familjerådgivning lyckades förbättra klimatet och inte minst fick också detta till följd att Thomas akuta astmatiska besvär avklingade och sjukdomssymtomen lindrades avsevärt.
Tre enkla men samtidigt rätt illustrativa exempel, menar Ingemar Engström. Fredrik, klassikern med ont i magen, som man normalt betecknar som psykosomatik. Lina, som hade diffusa besvär som visade sig ha en somatisk förklaring. Thomas, som har en sjukdom av kronisk karaktär, där vi vet att både kropp och själ hela tiden finns med i ett intimt samspel.

Psykosomatik – inbillning?
Vad är då psykosomatik? Det grekiska ordet pscyche betyder ju ande. Soma är kropp.
Men vad betyder då psykosomatik om vi frågar den breda allmänheten? Svaret från ca 80 procent av befolkningen blir att psykosomatik är detsamma som inbillning. I läkekonsten står däremot psykosomatik för något helt annat .
Vi kan definiera psykosomatisk sjukdom på olika sätt:
• Kroppsliga symtom utan organisk förklaring
• Psykologiska tilläggsproblem till en känd somatisk sjukdom
• Ett holistiskt synsätt, där vi faktiskt inte kan dela upp det så att
vissa sjukdomar är kroppsliga och vissa är själsliga och vissa
skulle vara någonstans mittemellan.
Existerar det överhuvudtaget några renodlade kroppsliga sjukdomar? Ingemar Engström menar att så inte är fallet. Detsamma gäller de psykiska tillstånden. I samtliga fall finns både kropp och själ med, anser han. Inte minst har den arbetsfysiologiska forskningen lärt oss en del om detta samspel. Forskarna talar här om krav och kontroll som två begrepp som är avgörande för hur vi mår. Det mest destruktiva och hälsovådliga är att ha höga krav och låg kontroll.
Har ni tänkt på hur det ser ut i skolan? Är skolan inte många gånger ett paradexempel på just en mycket hög negativ krav–kontroll-kvot? Och sedan förundras vi över prevalenstal på runt 25 procent när det gäller psykosomatiska besvär från huvud, mage, rygg och axlar hos våra barn och skolungdomar. Arbetslivsforskarnas väldokum-enterade slutsatser från vuxenlivet kanske skulle få sin tillämpning även i skolans arbetsvärld, spekulerar Ingemar Engström.

Livslångt lidande
Hur går det då för barn och ungdomar med olika psykosomatiska besvär? En stor engelsk longitudinell studie har visat att ca 1/3 av de pojkar som under sin uppväxt har haft magproblem också i vuxen ålder har kvarstående funktionella magbesvär, men också besvär i form av gastrit och ulcus. Ungefär 1/3 har fått psykosomatiska besvär från andra kroppsdelar. Den resterande tredjedelen visade sig i vuxen ålder vara besvärsfria och friska.
Den slutsats som kan dras av detta är att prognosen för psykosomatiska symtom egentligen är ganska dålig. Huvuddelen kommer trots allt att under en stor del av sitt liv få leva med sina bekymmer. Om vi hade kunnat bryta mönstret i vårt sätt att förhålla oss till vår kropp, vilket grundläggs i barn- och ungdomsåren, så skulle detta förmodligen ha stor betydelse för framtiden, menar Ingemar Engström.
Forskningen har under senare år gett oss mycket nya kunskaper om hur det neuro-immuno-endokrina systemet ser ut. Det är inte ”längre” tre från varandra fristående system. Stora förhoppningar ställs på att just interaktiviteten mellan dessa system framöver skall kunna förklara en hel del av samspelet mellan kropp och själ.