Schizofreniforskningen fokuseras på mediala prefrontalcortex

Ola Gefvert

Den förhöjda dopaminsyntes i bl a prefrontalcortex som ses vid schizofreni väcker allt större intresse inom den neuropsykiatriska forskarkåren.

Vid sjukdomen schizofreni anses det föreligga en förhöjd halt av signalsubstansen dopamin i hjärnan. Man talar om den s k dopaminhypotesen, som beskriver en förhöjd dopaminaktivitet inom vissa delar av hjärnan. Bevisen för denna hypotes har egentligen varit indirekta och vilade ursprungligen på att samtliga medel med antipsykotisk effekt har en blockerande verkan på centralnervösa dopaminreceptorer. Hypotesen har dock aldrig förts till bevis.
Nya möjligheter att studera dopaminets roll vid schizofreni har nu öppnats med ny modern avbildande teknik som PET och SPECT, förklarar Ola Gefvert, psykiater vid Centrallasarettet i Västerås.
I en nyligen avslutad studie på schizofrena patienter har Ola Gefvert med hjälp av 11C-märkt precursorn till dopamin (1-DOPA), lyckats visa att det hos dessa patienter föreligger en signifikant förhöjd syntes av dopamin i vissa delar av hjärnan (nucleus caudatus, putamen och mediala prefrontalcortex). Av speciellt intresse är den förhöjda syntesen i mediala prefrontalcortex, ett område som tilldragit sig ett allt större intresse inom schizofreniforskningen under de senaste åren.
Ola Gefvert avser nu att gå vidare med dessa fynd i en serie nya PET-försök och då fokusera intresset på mediala prefrontalcortex. Tanken är att studera dopaminsyntesen när frontalloben aktiveras med hjälp av s k Wisconsin Card Sorting Test.
– Våra patienter genomgår testet under det att 11C-1-DOPA gives intravenöst och blodflödesmätning utförs med hjälp av 15O-vatten. På så sätt kan vi mäta både dopaminsyntesen och aktiviteten inom prefrontalcortex när detta område i hjärnan aktiveras på ett fysiologiskt sätt, förklarar Ola Gefvert.
Tidigare studier har visat på svårigheter för schizofrena patienter att aktivera just frontalloben. Ola Gefvert har därför ett upplägg av studien där såväl patienter som personerna i kontrollgruppen genomgår undersökningen först utan och därefter med aktivering med WCS-Testet.