GDS 20 - en ny
tillförlitlig skattningsskala

C G Gottfries

Depression är fortfarande ett av våra mest underdiagnostiserade sjukdomstillstånd. Orsakerna till detta är många. Det stora flertalet (ca 2/3) som drabbas av depression söker inte vård. Av dem som söker vård får mer än hälften (ca 60 %) fel diagnos, otillräcklig behandling, otillräcklig dos eller för kort tids behandling.
Så ser det ut för totalbefolkningen. Fokuserar vi på äldre människor med depression så ser bilden än mörkare ut. Att diagnostisera åldersdepressioner är betydligt svårare.

En depression hos en äldre människa presenterar sig ofta på ett atypiskt sätt. Kroppsliga symtom dominerar över förlorad livslust och nedstämdhet. De vanligaste symtomen som patienten klagar över är trötthet, huvudvärk, palpitationer, yrsel och gastrointestinala besvär.
De svårigheter som distriktsläkaren står inför måste verkligen respekteras. Att spåra en depression bakom dessa symtom är mycket svårt.
Vilka faktorer försvårar då diagnostiken av åldersdepression?

• Patienterna är inte medvetna om att de är sjuka.
• Anhöriga kan inte identifiera sjukdomen.
• Sjukdomen presenterar sig med en atypisk bild.
• Symtomen uppfattas av distriktssköterska
• och allmänläkare som åldersmanifestationer.
• Samtidig kroppslig sjukdom och/eller hjärnskada
• försvårar diagnostiken.

Det är distriktsläkaren och distriktssköterskan som står i frontlinjen när det gäller att upptäcka och behandla depression hos äldre.
Vi har därför på Mölndals sjukhus (docent Ingvar Karlsson och jag själv) utarbetat ett hjälpmedel för att den diagnostiska kvalitén i primärvården skall kunna höjas. Skattningsskalan är en omarbetad skala efter en amerikansk ursprungsmodell. Skalan innehåller 20 frågor som patienten får besvara med hjälp av sin läkare eller sköterska. Skalan har fått namnet GDS 20 (Geriatric Depression Scale).
GDS 20 har i en studie nyligen testats på två vårdcentraler i Höganäs i Skåne. Två sjuksköterskor fick skatta samtliga äldre människor som kom till de två vårdcentralerna. Totalt skattades ca 1.000 patienter.
Mer än fem poäng på skalan var en indikation på att depression kunde föreligga. 93 av de skattade patienterna fick mer än fem poäng. Endast hos 8 patienter kunde inte depressionsdiagnosen konfirme-ras. I dessa fall hade patienterna rörelsehinder. Vissa frågor i skattningsskalan gör att just patienter med rörelsehinder ger felaktiga indikationer på depression.

Hur pålitlig är då skattningsskalan GDS 20?
Pålitligheten får anses mycket god. Det visar inte minst studien på de två vårdcentralerna i Höganäs, som ligger helt åtskilda. Två olika sjuksköterskor skattade patienterna, och doktorerna vid vårdcentralerna skötte det fortsatta diagnostiska arbetet. Resultatet vid de båda vårdcentralerna blev nästan exakt detsamma. Skattningsskalan är tidigare validerad i både USA och England och har visat hög realibilitet.
GDS 20 får ses som ett lika enkelt som effektivt instrument för att försöka råda bot på den underdiagnostik som föreligger vid åldersdepressioner. Skattningsskalan skall dock betraktas som ett screeningsinstrument. Misstanke på depression enligt GDS 20 skall alltid konfirmeras. Bäst är om distriktsläkaren själv genomför skattningen.