Bild förf. Depression hos unga
blir allt vanligare?

Anne-Liis von Knorring


Depressioner tycks vara vanligare idag än för 50 år sedan. Frekvensen före puberteten har rapporterats till mellan 0,5 och 2 procent. Efter puberteten drabbas markant fler flickor och prevalensen ökar.
Prevalensen av egentlig depression hos svenska tonåringar har tidigare angivits till 3­4 procent. Nya och än så länge preliminära analyser visar dock att prevalensen kan vara högre.
Vi vet idag att depressioner hos unga är recidiverande. Risken för att få en ny depression inom fem till åtta år är 75 till 100 procent. Kroniskt förlopp förekommer i minst 10 procent av fallen.

Före skolåldern har många barn svårigheter att verbalt uttrycka känsla av nedstämdhet. Först vid ca 7 års ålder kan man genom intervjuer med barnet och vuxna i barnets omgivning få fram relativt säker information.
Symtom som nedstämdhet och irritabilitet förekommer ofta omväxlande under samma period. Flickor är oftare missnöjda med sig själva medan pojkar i högre utsträckning oroar sig för framtiden. Irritation är också ett ytterst vanligt symtom hos deprimerade gymnasieungdomar.
Avsaknad av lust och initiativ (anhedoni) förekommer hos nästan alla med depression. Tonåringen slutar göra saker som tidigare intresserat henne/honom. Barn och ungdomar med djupa depressioner kan exempelvis bli sittande framför teven eller på sitt rum utan att ha något egentligt engagemang i den aktivitet som kan tyckas förekomma.
Inte så sällan kan hon/han avvisa kontakter eller börja insistera på egna regler vid lekar och aktiviteter. Vid svårare depressioner drar sig unga ofta undan från sina kamrater. De orkar inte vara tillsammans i grupp.
Ungdomar uttrycker mycket oftare hopplöshetskänslor än barn före puberteten.
Låg självkänsla och skuldkänslor tycks hos barn och ungdomar vara likvärdiga symtom.
Yngre tonåringar och barn kan ibland ha svårt att beskriva koncentrationssvårigheter. Lärarna har däremot ofta märkt att prestationerna i skolarbetet har gått ned.
Trötthet och minskad psykisk energi är ett mycket vanligt symtom vid depression. Tonåringar klagar oftare över trötthet än prepubertala ungdomar.
Psykomotorisk hämning är mer sällan förekommande, men rapporteras dock i drygt hälften av alla fall. Agitation rapporteras framför allt hos de yngre barnen. Inte sällan förekommer agitation och hämning om vartannat hos samma individ.
Sömnproblem ter sig ofta annorlunda för barn och ungdomar än för vuxna. Tidigt morgonuppvaknande med svårigheter att somna om rapporteras sällan. Istället är det vanligare att det är svårt att somna på kvällen.
Aptitpåverkan är mindre vanligt och förekommer hos hälften av de deprimerade barn och ungdomar som söker vård. Gränsdragningen mellan anorexia nervosa och depression är ibland oskarp. Patienter med anorexia är ofta samtidigt deprimerade.
Dödstankar och självmordstankar förekommer hos ca två tredjedelar av dem som har kliniska depressioner. Sådana tankar är lika vanliga före som efter puberteten. Varje år begår ett fåtal barn och ungdomar under 15 år fullbordat självmord. Denna grupp domineras av pojkar. Efter 15 års ålder stiger självmordsfrekvensen dramatiskt. Också här dominerar pojkarna. Självmordsförsök är däremot mycket vanligare förekommande hos flickor. Bland ungdomar 16­17 år gamla har 7,5 procent av flickorna och 2,5 procent av pojkarna uppgett att de en eller flera gånger försökt begå självmord.
Vid depressionstillstånd i barn- och ungdomsåren kan ospecifika symtom vara mer framträdande än de depressionsspecifika symtomen. Smärtor och kroppsliga klagomål förekommer hos så gott som alla förskolebarn med depression. Frekvensen sjunker med åldern, men både hos tonåringar och vuxna är smärtor och andra kroppsliga symtom besvärande hos mer än hälften. Vanligast är klagomål om huvudvärk, magont och bröstsmärtor. Även extremitetssmärtor förekommer.
Det finns idag anledning att tro att debutåldern för depressiva störningar, som vanligen debuterar i vuxenår, har sjunkit. Antalet självmord hos unga har ökat markant från femtiotalet till sjuttiotalet, vilket antyder en ökad frekvens av depressioner i ungdomsåren. Motsvarande ökning har också rapporterats från USA. En liten minskning av fullbordade suicid har noterats i Sverige under 1990-talet, vilket kan ha ett samband med att alkohol- och narkotikakonsumtionen minskade markant under 1980-talet.