Bild förf. När får vi det första nya
atypiska antipsykosmedlet?

Lars Farde


Det pågår ett intensivt forskningsarbete runt om i världen för att få fram nya antipsykosmedel som ger god antipsykotisk effekt och som inte ger extrapyramidala biverkningar (EPS).
Antipsykosmedlet clozapin är prototypen för atypiska neuroleptika. Clozapin ger ej EPS och har visats ha god effekt vid behandling av många patienter som ej svarar på behandling med klassiska neuroleptika.
I PET-studier skiljer sig clozapin från övriga neuroleptika och kännetecknas av låg blockad av D2-dopamin­receptorn, vilket sannolikt förklarar frånvaron av EPS. Clozapin framkallar en mycket hög blockad av serotonin 5-HT2a-receptorn, vilket kan vara en förklaring till god antipsykotisk effekt. Flera läkemedelsföretag försöker nu att utveckla läkemedel som har liknande kliniska fördelar som clozapin.
Risperidon är det första nya läkemedel som i likhet med clozapin ger hög 5HT2a-blockad vid klinisk behandling. Risperidon ger god antipsykotisk effekt både vid behandling av positiva och negativa schizofrena symptom. Vid högre doser ger dock risperidon en hög D2-blockad och vissa patienter får extrapyramidala biverkningar. Risperidon är således inte ett nytt atypiskt antipsykosmedel i samma strikta bemärkelse som clozapin.
Ytterligare ett nytt antipsykotiskt läkemedel är olanzapin. Vi har i inledande PET-studier visat att olanzapin ger en relativt hög D2-blockad och en mycket hög 5HT2a-blockad.
Dokumentationen för olanzapin är dock ännu ej publicerad i sin helhet och D2-blockaden är så pass hög att det fortfarande är oklart ifall olanzapin uppfyller kraven på att vara ett nytt atypiskt antipsykosmedel.
En viktig fördel med de nya läkemedlen risperidon och olanzapin är att de utretts inom ett brett dosområde och att det finns väl underbyggda rekommendationer om optimal klinisk dosering. Både risperidon och olanzapin har vid optimal dosering visats vara bättre än det gamla antipsykosmedlet haloperidol. En fråga som dock återstår att belysa är ifall en del av de kliniska fördelarna skulle kunna förklaras av att man jämfört med ganska höga doser haloperidol.
Sertindol är ett nytt antipsykosmedel som efter omfattande kliniska studier rapporterats vara mycket lovande och ej ge EPS. Av speciellt intresse är att sertindol visats vara bättre än haloperidol även när haloperidol givits i låga doser (4 mg/dygn). En pågående PET-studie får nu visa ifall sertindol i likhet med clozapin också är verksamt vid låg D2-dopaminreceptorblockad. Om så är fallet så har vi starkt stöd för att sertindol är ett nytt atypiskt läkemedel som ställs tills psykiatrins förfogande.