Barn behöver förklaringar till föräldrars psykiska sjukdomar

Barn far illa av att ha psykiskt sjuka föräldrar. Men effekterna mildras om barnet får stöd av en varm och engagerad vuxen utanför familjen. En annan skyddande faktor är om barnet får en sanningsenlig och begriplig förklaring till förälderns sjukdom.

Det är väl dokumenterat att psykisk sjukdom hos föräldrar påverkar barnen på flera olika sätt. Barnen kan ärva en genetisk sårbarhet för sjukdomen. Stress hos modern under graviditeten kan påverka fostret. Psykiska sjukdomar kan göra föräldrarna okänsliga för barnens behov eller i värsta fall leda till vanvård och misshandel av dem. Dessutom kan följder av psykisk sjukdom som arbetslöshet, dålig ekonomi och gräl i familjen drabba barnen hårt.

En lång rad studier visar att psykisk sjukdom hos föräldrar har negativa effekter på barns kognitiva och språkliga utveckling och förmåga till uppmärksamhet och koncentration. Deras skolprestationer drabbas liksom deras uppförande och sociala och emotionella utveckling.
Det är naturligtvis viktigt att för barnens skull identifiera och behandla psykisk sjukdom hos föräldrarna, men barnen behöver också direkt stöd. Alan Cooklin, familjepsykiater och knuten till University College London, hävdar att det är av mycket stor betydelse vilken hjälp ett barn får för att klara sin relation med den psykiskt sjuka mamman eller pappan. Rätt sorts uppbackning kan förhindra att barnet själv blir sjuk. (Alan Cooklin, Children as carers of parents with mental illness, Psychiatry, vol 5:1, 32-35, januari 2006).

Resultaten av intervjuundersökningar visar att barn till psykiskt sjuka brukar uppleva att ingen bryr sig om dem, att de måste bli vuxna i förtid och att de är rädda för att familjen ska bryta samman. Ofta känner de sig ansvariga för det som händer i familjen. Dessutom kan de bli isolerade i hemmet på grund av det stigma som psykisk sjukdom innebär. En del barn lär sig bära en mask som visar att allt är okey, samtidigt som de i åratal lever i skräck och är utsatta för försummelser och övergrepp.

Många barn vet inte hur de ska tolka psykiskt sjuka föräldrars oförutsägbara beteende, speciellt deras arga utbrott. Barnen kan inte avgöra om utbrotten beror på något de själva har gjort eller om de beror på sjukdomen. Men om ett barn har kontakt med en eller flera vuxna, som ger värme och engagemang och inte är direkt inblandade i familjeskeendet, har det en skyddande effekt. Barnet kan då se på stressfyllda situationer lite utifrån. De får hjälp att förstå föräldrarnas beteende. En bra förklaring till förälderns psykiska sjukdom kan minska barnets förvirring och höja dess självförtroende.

Alan Cooklin hävdar att relativt små, men i rätt tid insatta interventioner, har en markant skyddande effekt. Han och hans medarbetares arbete visar att det barn till psykiskt sjuka önskar sig är ärliga diskussioner om föräldrarnas sjukdom, så att de kan tänka mer objektivt på situationen. De vill ha raka och uppriktiga svara på sina frågor och de vill också diskutera om de själva riskerar att drabbas av sjukdomen. De vill veta hur de ska känna igen tidiga tecken på att mamma eller pappa håller på att bli sjuk igen och hur de i så fall ska kunna skaffa hjälp. De vill känna att någon har sett vilken insats de gör för sina föräldrar och få respekt för det. De vill att någon vuxen ska föra deras talan.

Alan Cooklin och medarbetare har tagit fram en undervisningsfilm där barn och ungdomar till psykiskt sjuka beskriver sina erfarenheter och behov. En rad möjliga stödåtgärder beskrivs också. Filmen heter Being Seen and Heard: The Needs of Children of Parents with Mental Illness. Den kan beställas via Royal College of Psychiatrists hemsida, www.rcpsych.ac.uk.

CS