Ny forskning serverad så deprimerade kan förstå

Den som är deprimerad behöver förstå vad som händer i hjärnan vid en depression, men har svårt att läsa och svårt att ta till sig ny information. En skrift med namnet Reparationshandbok för deprimerade är tänkt att lösa problemet.

Lars Häggström

Foto Anders Holmqvist

Den lilla boken på drygt 50 sidor är ett samarbete mellan psykiatern Lars Häggström, författaren Gitten Skiöld och illustratören Magnus Bard som fick Stora svenska illustratörspriset 2005. Läkemedelsbolaget Lundbeck står för finansieringen. Idén kommer från en patient till Lars Häggström. Sedan hon blivit bättre läste hon boken Den deprimerade hjärnans revansch som Lars Häggström skrivit för läkare. Den information som finns där hade hon behövt när hon var sjuk, men då hade hon inte förmågan att läsa en så komplicerad text. Till sjukdomsbilden vid depression hör problem med närminne och koncentration. Doktorns förklaringar har svårt att nå fram. Man förstår inte vad det är som händer, känner inte igen sig själv och alltihop är fruktansvärt skrämmande. Lars Häggströms patient efterlyste informationsmaterial med i grunden samma innehåll som hans bok, men skrivet på ett sätt som är anpassat för deprimerade och utmattade patienter.

- Vi ville inte bara berätta det gamla vanliga, utan ge ny neuropsykiatrisk information, sånt som man talar om på forskningskonferenser, säger Lars Häggström.
Det är han som har stått för faktainnehållet i Reparationshandbok för deprimerade och Gitten Skiöld har utformat texten så att budskapet kan gå fram till patienterna. Till hennes bakgrund hör att hon skrivit läroböcker för barn och texter till Arlas mjölkpaket. Illustrationerna fyller en mycket viktig funktion i boken. De bidrar till helheten med en varm och humoristisk ton. Layouten är noggrant genomtänkt med lite text på varje sida för att ge ett lättillgängligt intryck. Tanken är att deprimerade eller utmattade patienter som just fått sin diagnos ska få boken att ta med sig hem. De ska kunna läsa små bitar i taget, om och om igen, gärna tillsammans med nära och kära.
Lars Häggström beskriver det som händer med en deprimerad patient som en kamp mellan kognitiva funktioner och emotioner där emotionerna vinner. När man är frisk klarar man att göra förnuftiga överväganden och lugna sig själv om man blir orolig för småsaker som egentligen inte har någon större betydelse. När man är deprimerad går inte det. Och det här går att förklara i neuropsykiatriska termer.
- Min erfarenhet är att om jag lyckas förklara detta för en deprimerad patient, så har det en lugnande och hoppingivande inverkan, säger Lars Häggström.
Han hoppas att Reparationshandbok för deprimerade ska bli en hjälp i förklaringsarbetet och att den ska öka patienternas motivation att följa ordinerad behandling.

Det ingår än så länge inte i allmänbildningen att veta vad amygdala, frontalloben och hippocampus är till för. Men likaväl som det går att förklara för en patient hur deras sköldkörtel eller njurar fungerar kan man förklara vad hjärnan gör. I Reparationshandbok för deprimerade kan man läsa om kroppens alarmsystem och om vad amygdala och kortisol är. När man är deprimerad "står alarmsystemet och går alldeles i onödan" och det känns som man är utsatt för fara hela tiden. Frontalloben kallas hjärnans sambandscentral. Den hjälper oss att samla information, se saker lite från ovan och fatta bra beslut. Sambandscentralen borde kunna samla information om oron och upptäcka att den inte behövs, men frontalloben fungerar inte heller som den ska. Bara att veta detta kan vara en hjälp. "När du vet mer om vad som händer i kroppen, blir det enklare för frontalloben att fatta rätt beslut och få hejd på amygdala."

Boken börjar distribueras i januari och kommer då också att finnas tillgänglig på www.lundbeck.se. Den som är intresserad av att få den kan skriva till info.se@lundbeck.com.

Magnus Bard har gjort illustrationerna till boken som handlar om varför man inte känner igen sig själv när man är deprimerad.