Kombinerad behandling halverar recidivrisken!

Schizofreni -världens dyraste sjukdom

Ulf Malm, doc
Bo Ivarsson, öl
Karl-Otto Swärd, chöl


Ny forskningsbaserad kunskap har under senare år legat till grund för avgörande framsteg när det gäller behandling av svåra och långvariga psykossjukdomar. De flesta studierna har genomförts vid den vanligaste, men också bäst operationellt definierade psykossjukdomgruppen, nämligen schizofreni.
En syntes av dagens befintliga vetenskapliga kunskap, som bekräftas av kliniska erfarenheter, är att det vid psykoser föreligger en neurobiologisk obalans i vissa delar av hjärnan och att varierande slag av inre och yttre omgivningsstressorer kan påverka sjukdomsförloppet i hög grad. Optimal läkemedelsbehandling syftar till att korrigera den neurobiologiska obalansen och därigenom minska symtom. Psykosociala interventioner kan genom olika påverkningsmekanismer minska omgivningsfaktorers deletära inflytande.
Ett flertal studier visar att behandling och rehabilitering som kombinerat farmakologisk antipsykosbehandling och olika slag av sociala interventioner, såsom individualterapi, gruppterapi, familjeinterventioner, social färdighetsträning, miljö (nätverksterapi) och "case management" (för att koordinera insatser på individnivå) oftast haft gynnsamma effekter.
Det finns exempelvis rapporter om halvering av antalet recidiv under första året efter en psykosperiod. Vidare ses förbättrad social funktion, färre och mindre uttalade symtom och besvär, bättre familjerelationer och relationer till närstående.
Även om de initiala interventionsprogrammen vanligen varit omfattande och intensiva, så finns det studier som påvisat ekonomiska vinster på längre sikt, vilka kunnat relateras till strategier som kombinerat läkemedelsbehandling och psykosociala behandlingsmetoder - i jämförelse med enbart den ena eller andra typen av intervention.
Ett allt mer omfattande kunskapsunderlag, i första hand från kontrollerade jämförande studier, har sammanställts med hänsyn till ett 10-tal effektkategorier, bl a:

  • Brukartillfredsställelse
  • Livskvalitet (subjektiv)
  • Funktion
  • Inverkan på närstående
  • Kostnader
  • Biverkningar
  • Symtombild
  • Upplevda besvär
  • Återfall
  • Globalmått/ Remission/ Förbättrad

En sammanfattning av de viktigaste prognostiska variablerna för goda effekter synes vara:

  1. Optimal medicinering
  2. Kontinuitet
  3. Familjestöd
  4. Sociala färdigheter
  5. Dagligt stöd
  6. Specifika strategier: typ kommunikationsinriktad gruppterapi och individuell kognitiv terapi
  7. Systematiskt genomförda kombinationsbehandlingar.