Nitton forskare delar på nya stora
svenska Lundbeckstipendiet

Miljonsatsning på psykiatrisk forskning

Danska Lundbeckstiftelsens årliga och uppmärksammade stora medicinska pris har blivit en prestigefylld utmärkelse. Bland prisbelönade svenska forskare under senare år ses namn som professor CG Gottfries och professor Arvid Carlsson. Nu har också svenska Lundbeckstiftelsen instiftat en stipendiefond på närmare 1 miljon (930.000) kronor. De första stipendiaterna har utsetts och högtidligen fått ta emot såväl sitt diplom som sin stipendiesumma.
– Vi överraskades av en enorm mängd ansökningar, berättar svenska Lundbeckstiftelsens ordförande professor C G Gottfries. Drygt 140 forskare sökte för mer än 16 miljoner kronor! Vi i styrelsen, dvs professorna Lil Träskman-Bendz, Hans Ågren och Jan Wålinder tillsammans med docent Börje Wistedt och produktchef Einar Hellbom, tyckte nog att vi hade ett rätt "tufft jobb" att sortera fram de "rätta" stipendiaterna. Styrelsen avgör nämligen själv egenmäktigt hur den totala stipendiesumman skall fördelas. Vi bestämde oss redan i ett tidigt skede att inte ge pengar till redan väletablerade forskare med stöd från t ex forskningsrådet.
Istället ville vi ge pengar till forskare som höll på att etablera sig. Vi beslöt att ingen skulle få mer än 100.000 kr. Ambitionen var också att inte splittra upp stipendiet i "småsummor". Resultatet blev trots detta inte mindre än19 stipendiater!
Här får ni namnen på stipendiaterna, inte i rangordning, men väl i bokstavsordning: Ann-Charlotte Ahlberg, Holger Arthur, Bo Bergman, Kaj Blennow, Thomas E Eriksson, Keiko Funa, Stephan Hjorth, Ann-Charlotte Laska, Nils Lindefors, Tom Mjörndal, Per Mårin, Conny Nordin, Maria Thereza Perez, Håkan Persson, Björn Regland, Ivanka Savic-Berglund, Barbro Sinner, Ing-Marie Wieselgren och Anna Wägner.
TransMittorn har låtit två av stipendiaterna berätta mer om sin forskning. Det är Stephan Hjorth vid Farmakologiska institutionen i Göteborg (Farmakologiska studier av hjärnans serotoninsystem: receptorer, mekanismer, funktion - specielllt i relation till antidepressivas verkningsmekanismer) och Ing-Marie Wieselgren, Institutionen för psykiatri i Uppsala (Elektrodermal aktivitet och hjärnstamsaudiometri som markör för svar på neuroleptikabehandling). Läs mer i TransMittorn nr 2 om deras fascinerande forskning!