Viktigt testa Parkinsonpatienter för demenssymtom

De flesta Parkinsonpatienter drabbas så småningom av demens. Regelbunden testning av kognitiva funktioner kan vara ett sätt att hjälpa dem till en förståelse för hur deras problem ser ut. Då kan deras copingstrategier möta de kognitiva funktionsnedsättningarna.

Jan Marcusson

Foto Charlotta Sjöstedt

Det finns studier som visar att 75–80 procent av alla Parkinsonpatienter blir dementa förr eller senare, säger Jan Marcusson, professor i geriatrik vid Linköpings universitet.
Helt klart är att dopaminproducerande nervceller i nigrostriatala systemet förloras vid Parkinson. Detta får allvarliga konsekvenser för rörelseförmågan. Men troligen påverkas också andra signalsystem med tiden. Man kan se en blandad bild av motoriska, emotionella och intellektuella symtom. De kognitiva problemen kan till en början vara milda och sedan successivt utvecklas till demens. Ofta är de första kognitiva symtomen att tankarna blir långsammare och mindre flexibla och att uppmärksamheten trubbas av. Initiativförmågan kan också försämras.

– Man får en latens. Du ställer en fråga och så går det någon sekund innan du får ett svar, förklarar Jan Marcusson.
Den här ”förlångsamningen” i tanken brukar komma hand i hand med att rörelserna blir långsammare. Troligen beror båda symtomen på funktionsstörningar i basalare, subkortikala, delar av hjärnan. Senare i sjukdomsutvecklingen kommer en annan typ av demenssymtom som antagligen har mer att göra med hjärnbarkens funktion. De liknar de symtom man ser vid Alzheimers sjukdom. Patienterna får försämrat minne, svårt att hitta, svårt att lösa problem och hittar inte orden. Men det finns många otypiska fall av Parkinsons sjukdom och det är inte alltid lätt att dra gränser mellan Parkinsondemens, Alzheimer och Lewybodydemens.

– Det här är inte svartvita boxar, var och en för sig. Det finns en gråzon och sjukdomarna är lite grann besläktade, säger Jan Marcusson.
Han är övertygad om att diagnoskategorierna kommer att förändras allteftersom kunskapen om tillstånden växer.
Att ha kognitiva symtom är stressande. Man kanske märker att man inte klarar av det man borde klara. Några reagerar med att förneka problemen, medan andra kan börja undvika besvärliga situationer och blir tillbakadragna och passiva. En testning kan då göra nytta.

– Det kan vara en hjälp att veta att det inte står rätt till. Då kan man anpassa sitt liv efter det och få hjälp med det man behöver hjälp med, hellre än att försöka klara saker som är jättejobbiga, säger Jan Marcusson.
Han menar att alla Parkinsonpatienter systematiskt bör skattas både när det gäller motorik, känsloliv och intellekt, eftersom alla tre domänerna påverkas. I Linköping testas Parkinsonpatienter en gång om året med MMT för att man ska upptäcka demenssymtom och med MADRS för att man ska fånga upp depressioner.
Detfinns egentligen inte något man kan göra för att förebygga demens när man har Parkinson, men rådet patienterna får är att vara så aktiva det går. Man ska använda hjärnan, se till att man stimuleras, ha så mycket sociala kontakter man kan och inte dra sig undan. Då håller man funktionerna igång så länge det är möjligt. Samma mediciner som vid annan typ av demens, det vill säga olika acetylkolinesterashämmare och memantin, kan göra en viss nytta.

Charlotta Sjöstedt

Illustartion Doris Funcke

Patienter med Parkinsons sjukdom kan drabbas både av depression och demens. De anhöriga spelar en avgörande roll.