Olika genvarianter är risker för flickor
och pojkar

Men ofta finns risken endast i en otrygg miljö

  

Kort variant av den så kallade MAO-A-genen och otrygga familjeförhållande ger ökad risk för unga män att få alkoholrelaterade problem. När det gäller kvinnor är det tvärtom den långa varianten av genen i kombination med otrygga förhållanden som höjer risken.


Kent Nilsson är sociolog
och forskar på interaktionen mellan gener och miljö.
Foto Anders Holmqvist

Problemen med alkohol var i det här fallet dels att man hade hög konsumtion och dels att man ställde till det för sig när man drack. Man hamnade i slagsmål, blev av med värdefulla saker eller hade sexuella kontakter som man sedan ångrade. Pojkarna i riskgruppen hade blivit misshandlade eller på något annat sätt farit illa hemma. Fyndet publicerades i tidskriften Addictions marsnummer. Motsvarande resultat när det gäller kvinnor är ännu inte publicerat.
Det här är det senaste i raden av resultat om ungdomar och två gener med betydelse för beteende, som sociologen Kent Nilsson i Västerås har levererat. Alla fynden följer samma mönster. Den variant av genen som är en riskfaktor för flickor är skyddande för pojkar och tvärtom. Det är också så att det krävs dåliga hemförhållanden för att riskgenen ska ha betydelse. Om uppväxtmiljön var trygg fann Kent Nilsson ingen ökad förekomst av problematiskt beteende även om man hade riskgenen.
Kent Nilsson arbetar på Centrum för klinisk forskning i Västerås som drivs genom ett samarbete mellan Landstinget Västmanland och Uppsala universitet. Bakgrunden till hans studier av ungdomar är att han sedan 1996 arbetat med epidemiologisk bevakning av hälsoläget bland ungdomar i Västmanland. 2001 la man upp undersökningen på ett vetenskapligt sätt och det blev grunden för Kent Nilssons doktorsavhandling, Gene-Environment Interaction in Adolescent Deviant Behaviour.

Frågor om hälsan, livet och kärleken
Drygt 5000 ungdomar som gick i nian eller trean på gymnasiet fyllde i en enkät om hälsa och levnadsomständigheter. De som kunde tänka sig att ställa upp på en uppföljande intervju fick ange det. Kent Nilsson valde sedan ut tre grupper, en som uppgav att de inte alls missbrukade, begick brott eller hade ett utsvävande sexliv, en grupp som gjorde en hel del av detta och en grupp som låg någonstans mittemellan. I slutänden intervjuade han 119 flickor och 81 pojkar som också lämnade blodprov. Frågorna handlade om deras sociala liv, om skolan och kärleken. De fick också berätta om de begått några brott och hur mycket alkohol och droger de använde. I en uppföljning efter tre år fick samma ungdomar besvara frågor om depressiva symtom. De flesta ställde upp då också.
Kent Nilsson är medveten om att den studerade gruppen är liten och att man aldrig kan vara säker på att de svar man får i intervjuer och enkäter är sanna.
– Självrapportering över lag är en vansklig historia, säger han.
Den ena genen som Kent Nilsson valde att studera var alltså MAO-A-genen. MAO, monoaminoxidas, är ett enzym som i hjärnan bryter ner serotonin, dopamin och noradrenalin. Det finns två typer av enzymet, A och B. När man slår ut den gen som kodar för MAO-A på möss blir de aggressiva. Det är också känt att män i en holländsk släkt som saknar genen har ett aggressivt och impulsivt beteende. De har blivit dömda för en rad brott.

Det finns två varianter av MAO-A-genen och man brukar kalla dem för den korta och den långa. Genen sitter på X-kromosomen, vilket betyder att en flicka kan ha en lång och en kort variant av genen eller två av samma sort. Men en pojke har bara en MAO-A-gen och då antingen kort eller lång. Exakt vad det har för betydelse för hjärnans funktion om man har den ena eller den andra varianten är inte känt. I en del studier har man funnit att kort MAO-A-gen hos män varit förknippat med impulsivt beteende, men andra studier har inte kunnat bekräfta det.

Samtidig studie av arvsanlag och hemmiljö
Hos Kent Nilsson föddes idén att undersöka om det skulle ge tydligare resultat att studera arvsanlag och hemmiljö tillsammans. Han var inte den ende som tänkte så. 2002 när han var i full färd med sin undersökning publicerade Caspi och medarbetare en banbrytande studie. Den visade att pojkar med kort MAO-A-gen som också varit utsatta för psykosociala riskfaktorer löpte en klart högre risk att bli våldsbrottslingar. Caspis nyzeeländska studie på 442 pojkar är oerhört gedigen.
– Man har följt dem i princip sedan före födseln på mödravårdscentralen till 26 års ålder och sett att man har en stark effekt av antingen trolig maltreatment eller verifierad maltreatment tillsammans med genvarianten, säger Kent Nilsson.

Begreppet maltreatment innefattar här misshandel, olika former av övergrepp och försummelse. 2005 kunde Kent Nilsson och medarbetare replikera Caspis studie. De fann att pojkar med den korta MAO-A-genen som också levde under ogynnsamma psykosociala förhållanden löpte högre risk att bli kriminella. Utan de psykosociala riskfaktorerna gav den korta genvarianten ingen ökad kriminalitet. Kent Nilssons grupp publicerade också resultat som de var helt ensamma om. För flickor var risken högre för kriminalitet om det fanns psykosociala riskfaktorer och de hade dubbeluppsättning av den långa varianten av MAO-A-genen. De psykosociala variablerna i dessa båda studier var dels om ungdomarna varit utsatta för någon typ av dålig behandling och dels om de bodde i flerfamiljshus eller villa. Det senare är en indikation på hur pass ekonomiskt välmående en familj är och har i många samhällsvetenskapliga studier visat sig vara en prediktor för hur det ska gå för människor i livet.
Resultaten när det gäller flickor och lång MAO-A-gen måste ses som preliminära tills de är replikerade. Men en indikation om att Kent Nilsson och hans kollegor är något på spåren är att de funnit liknande könsskillnader när de studerat den så kallade serotonintransportörgenen. Den fyller en funktion för att transportera bort frisatt serotonin ur hjärnans synapser och den finns också i en lång och en kort variant. 2003 visade samme Caspi och medarbetare i en studie med 847 ungdomar att svåra livshändelser och dubbel eller enkel uppsättning av den korta serotonintransportörgenen ökade risken för depression och suicidalitet.

Kent Nilssons grupp skilde på pojkar och flickor i sitt material och fann att för pojkar var det den långa genvarianten som ökade risken för depressiva symtom och för flickorna var det den korta. Riskerna ökade bara i kombination med psykosociala riskfaktorer som om föräldrarna var skilda, arbetslösa, hade låg utbildning, om familjerelationerna var konfliktfyllda och så vidare. Också andra forskargrupper har funnit ett samband mellan kort serotonintransportörgen och depression hos kvinnor.
Men vad är det då som gör att man finner dessa genomgående skillnader mellan könen både när det gäller MAO-A-genen och serotonintransportörgenen? En hypotes är att det har med könshormoner att göra.

Könshormoner påverkar
– Vi vet att MAO-A-genen har ett bindningsställe som gör att den kan påverkas av könshormoner som östrogen, men framför allt testosteron. Kortisol, adrenalin och noradrenalin kan också ha interaktionseffekter, säger Kent Nilsson.
Både MAO-A-genen och serotonintransportörgenen är mycket viktiga när hjärnan anläggs i moderlivet. Könshormonerna modulerar uppbyggnaden så att hjärnan blir kvinnlig eller manlig.
– Det kan vara så att könshormonerna spelar en roll för det här både i moderlivet och sedan livet ut, men vi vet inte, säger Kent Nilsson.
De olika varianterna av MAO-A-genen och serotonintransportörgenen är evolutionärt konserverade. De finns också hos andra däggdjur och det betyder att många arter på lång sikt haft nytta av att det finns individer med olika egenskaper. När miljön har förändrats har än den ena typen av egenskaper och än den andra gett högst överlevnadsvärde. För en människa kan impulsivitet, mindre belöningsberoende, risktagande och utåtriktad personlighet vara till nytta i en tuff och konfliktfylld miljö.
– Bor jag i South Bronx kan det vara bra att ha lite korta alleler om jag är kille. Men bor jag i Djursholm blir jag ganska fort utanför i gruppen om jag slår först och frågar sen, säger Kent Nilsson.
Han och hans kollegor på Centrum för klinisk forskning i Västerås ska nu gå vidare med en studie i stor skala. De ska undersöka samma typer av samband, men på över 2000 ungdomar. De ska studera fler gener som har med den monoaminerga transmissionen att göra och fler psykosociala variabler. Bland annat är de intresserade av vad som händer med tonåringar som är utfrysta ur kompisgruppen.

För arbetet med den stora studien har Kent Nilsson fått ett stipendium från Svenska Lundbeckstiftelsen. Han hoppas att forskningen ska leda fram till en större förståelse av mekanismerna bakom olika beteenden. Kanske kan man i framtiden också göra säkrare val av behandling för olika patienter med till exempel alkoholism eller depression.

Charlotta Sjöstedt


Foto Anders Holmqvist

För de flesta tonåringar går det bra i livet. För några går det illa och då kan orsakerna vara vissa ärftliga personlighetsdrag i kombination med ogynnsamma uppväxtförhållanden.