Eva Lindström skriver här för Transmittorn om det antipsykotiska läkemedlet sertindol med produktnamnet Serdolect®. Det drogs in inom EU för åtta år sedan på grund av misstänkta hjärtbiverkningar. Men nya studier har visat att säkerheten är tillfredsställande och nu blir det tillgängligt i Sverige. Eva Lindström är överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och docent i psykiatri, verksam vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Hon har i sin forskning framför allt ägnat sig åt schizofreni, långtidsuppföljning, läkemedelsbehandling och hälsoekonomi.

---

Finns det behov av ännu ett
antipsykotiskt läkemedel?

Under 90-talet introducerades flera atypiska antipsykotiska läkemedel och det har gett oss nya redskap att behandla patienter med schizofreni. Samtliga atypiska antipsykotika är effektiva. Rent kliniskt kan man se skillnad i effekt mellan de olika läkemedlen, men störst skillnad finns ändå på biverkningssidan. Trots det stora utbud av antipsykotiska läkemedel som finns idag besväras vissa patienter fortfarande av biverkningar eller får bristfällig effekt. Detta innebär att det fortfarande finns plats för introduktion av nya antipsykotiska läkemedel. Ingen individ är den andra lik och ju fler redskap vi får desto bättre blir vi på att skräddarsy behandlingen för den enskilda patienten.

Sertindol är ett atypiskt antipsykotiskt läkemedel med god effekt och tolerabilitet vilket kan stödja behandlingsföljsamheten på lång sikt. Detta i sin tur kan reducera återfallsrisken och risken för återinläggning på sjukhus, förbättra funktionsförmågan och minska risken för självmord.

EKG obligatoriskt
I Sverige rekommenderas att sertindol, på grund av kardiovaskulära säkerhetsproblem, endast ges till patienter som visat sig vara intolerabla för behandling med minst ett annat antipsykotiskt läkemedel. Sertindol har visat sig vara associerat med QT-förlängning. Risken för utveckling av hjärtarytmier ökar om ett läkemedel inducerar QT-förlängning samtidigt som patienten uppvisar andra riskfaktorer. Därför kommer det att bli obligatoriskt med EKG-monitorering före behandlingsstart med sertindol, vid steady state och efter tre månaders behandling. En obligatorisk EKG-monitorering behöver inte bara ses i negativa termer. Det är väl känt att patienter med schizofreni har en ökad morbiditet och mortalitet i kardiovaskulära sjukdomar. Få av dessa individer söker själva hjälp. De går istället odiagnostiserade och utan behandling i högre grad än befolkningen i övrigt. En EKG-undersökning är billig, ickeinvasiv och kan utöver att visa eventuell QT-förlängning hjälpa oss att hitta andra tecken på hjärtsjukdom hos patienterna. I en psykosutredning ingår EKG som rekommenderad undersökning. Det finns dock inga rekommendationer om återkommande EKG-undersökning trots hög risk för hjärt-kärlsjukdom och långvarig behandling med läkemedel som kan påverka hjärtat. Då patienter med schizofreni sällan klagar över somatiska symtom kan en EKG-undersökning vara en bra återkommande hälsokontroll.

Hög självmordsrisk
Utöver en hög kroppslig sjuklighet vid psykiatriska syndrom finns också ett starkt samband med självmord. Risken är högst för individer med ickeorganisk psykos och lägst för dem med organiska psykiska störningar. Om vi intresserar oss för schizofreni har Harris och Barraclough i en meta-analys funnit en suicidrisk som är 8,5 gånger den förväntade, detta med en variation mellan studier på 0,8–115 gånger. I en egen studie följde vi 1200 patienter med psykotisk sjukdom under 7,5 år. Under dessa år dog 32 patienter för egen hand. Alla patienter utom en hade regelbunden kontakt med psykiatrin och 24 var förskrivna antipsykotiska läkemedel vid tidpunkten för sin död. Vid obduktion visade det sig dock att endast 3 av dessa 24 patienter hade antipsykotiskt läkemedel i blodet. Behandlingsföljsamheten var således enormt låg. En förklaring till den låga behandlingsföljsamheten är biverkningar. En annan förklaring kan vara dålig sjukdomsinsikt. Dålig sjukdomsinsikt är mycket vanligt bland patienter med schizofreni, ibland nämns siffror på 60–80 procent.

Milda biverkningar
Då kliniska studier har visat att sertindol är vältolererat hos patienter med schizofreni skulle detta nya läkemedel kunna innebära att ytterligare en andel av dem följde sina behandlingsföreskrifter och tog ordinerat läkemedel. De biverkningar som rapporterats mest frekvent vid sertindolbehandling är milda. Huvudvärk, insomningssvårigheter, rhinit och små ejakulationsvolymer.
Insättande av antipsykotika utan framkallande av besvärande biverkningar är med största sannolikhet extra viktigt vid förstagångsbehandling. Detta då unga människor som nyligen insjuknat ofta är mer känsliga för biverkningar än patienter som behandlats med läkemedel under längre tider.
Har då samhället råd att bekosta fler nya antipsykotiska läkemedel? Enligt min bedömning måste svaret på den frågan bli ja. Av de totala kostnaderna för behandling av schizofreni uppgår läkemedelskostnaderna till mellan en och åtta procent, beroende på preparat. Flera oberoende studier har visat att man trots högre läkemedelskostnader kan sänka de totala kostnaderna på lång sikt. Detta bland annat genom att resursutnyttjandet sänks genom ökad behandlingsföljsamhet som isin tur leder till färre dagar på sjukhus, mindre behov av stöd i det egna boendet och ett mer aktivt deltagande från patientens sida i rehabiliteringsarbetet.

Eva Lindström

A. Hale et al.,
Sertindole improves both the negative and positive symptoms of schizophrenia:
Results from a phase III trial,
Int J Psychiatry Clin Pract, 4:55 – 62, 2000

C. Lancon et al.,
Sertindole: Cost and effectiveness assessment, (poster),
7th International Conference on Schizophrenia Research,
17–21 april 1999, Santa Fe

E. Lindström et al.,
A pharmacoeconomic analysis of schizophrenia management in Sweden, (poster),
14th European Congress of Psychiatry, 4 –8 mars 2006, Nice

E. Lindström et al.,
Suicide in psychosis, Submitted, 2006