När ett ansikte är otydbart

Tre artiklar i marsnumret av American Journal of Psychiatry fokuserar på schizofrenipatienters problem med samspel med andra människor. Toshiaki Onitsuka med flera skriver att alltmer tyder på att patienter med schizofreni har nedsatt förmåga både att känna igen ansikten och förstå ansiktsuttryck.
De undersökte hur 20 schizofrenipatienter jämfört med 16 kontroller reagerade på bilder av ansikten. Resultaten visade att schizofrenipatienternas reaktion på ansiktsbilderna var svagare än kontrollernas och att störningarna fanns redan i de tidiga faserna av bearbetningen av synintrycken. De svagare reaktionerna var korrelerade med mindre volym av grå substans i fusiform gyrus, den del av temporalloben som aktiveras när ansikten finns i synfältet. Författarna tror att den mindre volymen av fusiform gyrus hos schizofrenipatienterna beror på en mindre mängd dendriter. Studien är den första som kopplar både funktionella och anatomiska fynd till störd ansiktsperception hos schizofrena. En begränsning i studien är att man inte kan utesluta att patienternas neuroleptikamedicinering kan ha påverkat resultatet.

Om man inte uppfattar vad ansikten uttrycker uppstår problem i kommunikationen med andra människor.

I en annan studie lät Frank Schneider och medarbetare 20 schizofrenipatienter och 20 kontroller bedöma vilka känslouttryck olika ansikten visade. Det gällde glädje, sorg, ilska och rädsla. I andra test fick försökspersonerna se ansikten och bedöma deras ålder eller om de kände igen dem sedan förut. Schizofrenipatienterna klarade alla testen sämre än de friska kontrollerna, men skillnaden var störst när det gällde att bedöma känslouttryck.
Författarna skriver att nedsatt förmåga att avgöra om ett visst emotionellt ansiktsuttryck visas eller inte kan få svåra konsekvenser som vanföreställningar och att man drar sig undan känslomässigt.
En fingervisning om att sociala svårigheter inte bara behöver ha med ansiktsperception att göra ger en tredje artikel. Mark J. Sergi med flera redovisar en studie där 75 schizofrenipatienter testades för förmågan att uppfatta synintryck av geometriska figurer som visades i bara 12,5 millisekunder. Försökspersonerna fick också se videofilmade scener som var två sekunder långa och där det gällde att uppfatta det sociala sammanhanget genom att tolka en persons ansiktsuttryck, intonation och gester. Scenerna kunde visa en person som bad en bön, talade till ett barn som gått vilse med mera. Forskarna fann att brister i visuell perception i viss mån kunde förklara funktionsnivån i dagligt liv hos patienterna genom att dessa brister påverkade den sociala uppfattningsförmågan.

Charlotta Sjöstedt

T. Onitsuka et al., Functional and Structural Defi cits in Brain Regions Subserving Face Perception in Schizophrenia,
American Journal of Psychiatry, 163: 455–462, 2006

F. Schneider et al., Impairment in the Specifi city of Emotion Processing in Schizophrenia,
American Journal of Psychiatry, 163: 442– 447, 2006

M. J. Sergi et al., Social Perception as a Mediator of the Infl uence of Early Visual Processing on Functional Status in Schizophrenia,
American Journal of Psychiatry, 163: 448 –454, 2006