Forskningen på möss som
förbättrar livet för människor
|
|
Connie Sánchez är en av de forskare i världen som
först började studera de enantiomeriska R- och S-formerna
hos citalopram. Året var 1988. Hennes musstudie var den
första i världen. På den tiden fanns inte möjligheten
att i industriell skala separera ett racemat till sina
respektive enantiomerer. Den möjligheten infann sig drygt
ett decennium senare, en teknik som belönats med nobelpris!
Efter att det blivit möjligt att klyva citalopram i sina
två enantiomerer har Connie Sánchez ägnat det mesta av
sin aktiva forskartid åt S-citalopram. Ursprungstanken
var att man med den rena S-formen av citalopram skulle
få fram en ännu gynnsammare biverkningsprofil. Så blev
det också. Men inte bara det. Connie Sánchez har i en
lång rad studier kunnat visa det oväntade förhållandet
att S-citalopram är mer än dubbelt så effektivt som racematet
citalopram.
Stor uppståndelse
– Vad jag vet har inte någon nyframtagen racematisk
läkemedelsenantiomer uppvisat en så påtagligt förbättrad
behandlingseffekt som är fallet med S-citalopram, berättar
Connie Sánchez. Uppståndelsen i forskarlaget var lika
stor som förvåningen. Handlade det om någon ny och tidigare
okänd receptor? Fanns det ett feed back-system som kunde
förklara fynden? Förutom den dubbla effektiviteten kunde
Connie Sánchez konstatera en betydligt kortare tillslagstid
för S-citalopram. Dessutom sågs vid jämförande doshöjningar
mellan citalopram och S-citalopram en stagnation i effekten
hos citalopram men inte hos S-citalopram.
– Något som skulle kunna förklara den bättre behandlingseffekten
med S-citalopram, som beskrivits även vid svårare depressioner,
menar Connie Sánchez. – Vi scannade 140 receptorer, men
inga nya receptorer hittades, berättar Connie Sánchez.
Vad vi synnerligen selektivt kunde påverka med S-citalopram
var det seroto-nerga systemet och uppenbarligen ingenting
annat. Och här är det serotonintransportören det handlar
om.
–
Min drivkraft har varit att förstå de biologiska processerna,
och här har djurexperimentella studier klara fördelar.
Lika stimulerande som nödvändigt är dock ett nära samarbete
med såväl molekylär- biologiska som kliniska forskare.
Samspelet mellan dessa tre nivåer är oerhört viktigt.
Men även det egna hypotesbyggandet känns angeläget för
Connie Sánchez. Det innebär ibland också att hon sätter
upp helt egna forskningsmodeller. Den beskrivna automatiserade
”Forced swim test” är ett sådant exempel. Hur kommer man
på en sådan modell?
– Vi farmakologer är kanske lite speciella…, konstaterar
Connie Sánchez. Tillfredsställelsen blir extra stor när
hon upplever sig ha gått emot strömmen och till slut fått
fram de forsk ningsresultat hon innerst inne hade hoppats
på. Och just den känslan har hon haft möjligheten att
uppleva några gånger under sin forskarkarriär. I sina
djurexperimentella studier har Connie Sánchez möjlighet
att studera farmakologiska förlopp där djurens receptorer
och enzym är i stort sett identiska med människans. Här
har man möjlighet att få en klarare bild av biologin,
menar Connie Sánchez. De mekanismer som styr genetik,
utveckling och beteende fungerar påfallande snarlikt hos
möss och människor.
Connie
Sánchez egen version av ”Forced swim test” utgör numera
en noggrant utvärderad och samtidigt förhållandevis enkel
djurmodell för att studera och mäta den antide-ressiva
effekten hos en farmakologisk substans.
Enkel djurmodell
Metoden innebär att försöksdjuret placeras i en hink
med vatten, fylld till hälften. Efter två till tre minuters
våldsamma försök att simmande ta sig ur sin situation
drabbas djuret av mer eller mindre total immobilitet.
Här kan man med antidepressiva läkemedel inducera en reduktion
av orörligheten, vilken uppmäts under de sista tre minuterna
av total testperiod på sex minuter.
Connie
Sánchez har tillsammans med sina kolleger på Lundbeck
använt metoden för att analysera och utvärdera om det
föreligger några skillnader mellan citalopram, R-citalopram
och S-citalopram ifråga om immobilitetsreduktion. S-citalopram
visade sig på ett signifikant sätt reducera orörligheten
vid minsta effektiva dos 12 mikromol/kg. R-enantiomeren
var däremot helt inaktiv. Connie Sánchez kunde i sin konklusion
konstatera att den antidepressiva effekten står att finna
i citaloprams S-enantiomer.
Forskningsmodellerna för att påvisa S-citaloprams farmakologiska
aktivitet har varit ett flertal. Connie Sánchez har tillsammans
med Arne Mörk på Lundbeck studerat frisättning av serotonin
i frontalcortex i vakna djur. Farmakologiska in vitrostudier
visar att S-citalopram är en dubbelt så potent selektiv
serotoninåterupptagshämmare (SSRI) som racematet citalopram.
Mörk och Sánchez har i sina djurförsök kunnat visa att
det är S-citalopram som svarar för den serotoninåterupptagshämmande
effekten (fig 1).

De följde här de akuta effekterna efter att subkutant
ha administrerat såväl citalopram som dess båda enantiomerer.
Vad som monitorerades var den extracellulära serotoninkoncentrationen.
SSRI ökar serotoninkoncentrationen. Både S-citalopram
och citalopram ökade aktiviteten medan R-citalopram inte
alls påverkade aktiviteten. Mycket överraskande visade
det sig att S-citalopram var mera effektiv än citalopram
och att R-citalopram således hämmade effekten av S-citalopram
(fig 1).