 |
Lena Backlund, Stockholm
Studerar hur sociala, psykologiska och biologiska
faktorer påverkar lång-tidsförloppet vid affektiv
sjukdom. Hittills har behandlingen av dessa patienter
varit tämligen likartad trots att sjukdomsförloppet
är mycket heterogent.
|
 |
Åsa Westrin, Lund
Studerar deprimerade patienter med suicidalt beteende.
Frågeställningen är om utsöndringen av noradrenalin,
adrenalin och neuropeptid Y (NPY) är lägre hos denna
patientgrupp vid inhibering av noradrenalinsystemet.
|
 |
Anna Ehnvall, Falkenberg
Studerar sambandet mellan upplevelse av uppväxtfaktorer
(t ex föräldraförlust) och sjukdomsförlopp vid depression.
Tidiga psykiska trauman har funnits öka sårbarheten
vid depression. Dessutom kommer likvormetabo-literna
CRH och NPY att monitoreras hos försökspersonerna.
|
 |
Diana Radu, Stockholm
Studerar kolecystokininets (CCK) psykofarmakologiska
roll vid psykiatriska tillstånd. Målsättningen är
att söka kartlägga genuttryck för bl a CCK. Konklusiva
resultat har redan presenterats för CCKA receptor
mRNA i postmortal vävnad från patienter med schizofreni.
|
 |
Christine Ekdahl, Lund
Studerar neurogenes och nervcellsdöd vid experimentell
epilepsi. Har i djurförsök visat att caspase inhibitorer
(vilka blockerar viktiga steg vid programmerad celldöd)
kan minska anfallsrelaterad celldöd och öka överlevnaden
av nybildade neuron i hippocampus.
|
 |
Marie Olsson, Göteborg
Studerar tänkbara kandidatgener med etiologisk betydelse
för paniksyndrom, enligt de hypoteser som pekar
på att en autonom obalans kan ha betydelse för sjukdomens
patofysiologi. Fokus är inriktat på bl a gener med
betydelse för reglering av andning och hjärtkärlsystemet.
|
 |
Johan Hellsten, Lund
Studerar i djurförsöksmodell cellproliferationen
i hippocampus vid elektrokonvulsiv stimulering (ECS).
Att ECS ökar nervcellsnybildning är känt sedan tidigare.
Preliminära data visar nu att ECS ger en proliferation
även av ickeneuronala celltyper (bl a endotelceller).
|
 |
Jan Mathé, Stockholm
Utvecklar en ny forsk ningsmodell för att nå ökad
förståelse för patofysiologin vid schizofreni. I
djurförsök administreras glukokortikoider till havande
råtthonor, under den period som är mest kritisk
för neuronmigrationen till prefrontal och limbiska
cortex, där störningar ses vid schizofreni.
|
 |
Yvonne Lindbom, Umeå
Studerar kardiovas- kulära riskfaktorer – metabola
och endokrina avvikelser – hos patienter med schizofreni.
Frågeställningen är om behandling med neuroleptika
utgör en riskfaktor för metabolt syndrom, kardiovaskulära
komplikationer och för tidig död.
|
 |
Ann Gardner, Stockholm
Studerar mitokondriella dysfunktioner vid depression.
Bl a ses en förhöjd produktion av fria radikaler
samt förhöjda kreatinkinasnivåer. Låga nivåer av
EPA (EicosaPentaenoicAcid) i blod har rapporterats
vid depression. Tillskott av EPA har visats ge signifikanta
förbättringar.
|
 |
Ann-Catrin Thoreson, Göteborg
Studerar hur stamceller från hippocampus prolifierar
och differentieras i hjärnan ffa vid depression,
men även vid stroke, mb Parkinson och Alzheimers
sjukdom. Detta görs genom en stimulerad tillväxt
av stamceller med specifika serotoninagonister (5-Hydroxytryptamin).
|
 |
Svante Henriksson, Östersund
Studerar huruvida den ökade förskrivningen av antidepressiva
(SSRI) under 1990-talet är rationell eller ej. Hittills
samlade data under 1990-talet visar på ett mer kongruent
förskrivningsmönster med depressionssjukdomarnas
prevalens och förlopp än tidigare.
|
