Höga krav på nya enantiomerer

Det ställs stora krav på det ideala antidepressiva läkemedlet. Detta skall vara effektivt över hela spännvidden av depressiva störningar och effektivt vid såväl lång- som korttidsbehandlingar. Dessutom skall det ha en kort anslagstid och uppvisa samma effektivitet oberoende av patientens ålder.

Dessvärre uppfyller redan här inte många antidepressiva substanser förväntningarna.

Non-responders
Effektivitetsbegränsningarna för existerande antidepressiva tar sig bl a uttryck i att mellan 10 och 20 procent av patienterna är s k nonresponders vid behandling under 6 månader.
Dessutom ses oftast först efter ett antal veckor en klinisk effekt av den insatta antidepressiva behandlingen.
Vidare skall ett antidepressivt läkemedel även tolereras väl och inte ha någon negativ inverkan på vare sig psykomotoriska eller kognitiva funktioner. Låg interaktionsrisk och låg toxicitet vid höga doser är andra önskvärda egenskaper hos det idealiska antidepressiva läkemedlet.

Biverkningar
Biverkningarna är trots allt fortfarande uppenbara och i vissa fall påtagliga hos de flesta antidepressiva läkemedel, vilket negativt påverkar compliance. Även om biverkningarna hos SSRI-substanserna är betydligt mildare än hos äldre antidepressiva preparat är t ex sexuella dysfunktioner och illamående mycket påtagliga för många patienter. Upp till 15 procent av SSRI-behandlade patienter avslutar sin behandling p g a besvärande sidoeffekter.
Det är med andra ord helt uppenbart att inget antidepressivt läkemedel idag är att betrakta som det ideala antidepressiva medlet. Här skall dock tilläggas att dagens antidepressiva läkemedel ofta ges i felaktig dos eller under otillräckligt lång behandlingstid.
Teoretiskt ser det dock ut som om den vidareutvecklade enantiomera formen av framgångsrika racemiska antidepressiva medel skulle kunna uppfylla en del av de hittills ouppnådda förväntningarna på det ideala antidepressiva läkemedlet.