De senaste 40 årens forskning om schizofreni
har haft svårt att påvisa strukturella förändringar i
hjärnan hos dessa patienter. Nyare studier visar dock
att schizofrena patienter som aldrig varit medicinerade
uppvisar defekter i organisationen av kortikala neuron
i de två limbiskt kortikala regionerna hippocampus och
prefrontala cortex, förklarar med dr Jan M Mathé, Karolinska
Institutet, Stockholm.
Dessa defekter tycks ha uppkommit under
individens utveckling som foster, kanske till följd av
virusinfektion eller stark stress. Under stress frisätts
stora mängder kortikosteroider som kan hämma produktionen
av olika proteiner och tillväxtfaktorer som är avgörande
för att centrala nervsystemets mognadsprocess skall kunna
fortgå.
Tidigare amerikanska studier har i olika djurexperimentella
modellsystem försökt efterlikna de utvecklingsbiologiska
aspekterna med en defekt organisation av kortikala neuron
i hippocampus och prefrontala cortex. Dessa modellsystem
har dock kritiserats då de även gav upphov till mer generella
skador i hjärnan. Nu
kommer Jan M Mathé att försöka upprätta en ny typ av utvecklingsbiologiskt
förankrad schizofrenimodell. Modellen bygger bl a på att
tillföra måttliga doser av kortikosteroider till gravida
försöksdjur under den andra trimestern av graviditeten
i ett försök att hämma cellmigrationen till cortex. Avsikten
är således att bromsa den neuronala invandringen i hippocampus
och prefrontala cortex i likhet med de utvecklingsorganisatoriska
defekter som påvisats hos schizofrena patienter.
Försöksdjurens sociala, kognitiva och motoriska utveckling
kommer att följas från födseln fram till efter puberteten.
Vidare kommer Jan M Mathé att följa eventuella förändringar
i pre- och postpubertal känslighet för stress. Jan M Mathé
utvecklar även elektrofysiologisk metodik för analys av
neuronal aktivitet samtidigt från olika hjärnregioner
och ämnar studera samspelet mellan neuronen i prefrontala
cortex och dopaminceller i mesencefalon.
Kanske kan denna kombination av ny metodik och nytt modellsystem
ge nya insikter i patofysiologiska mekanismer som kan
bidra till uppkomsten av psykotiska symtom.
Jan M Mathé menar att det är angeläget att försöka finna
nya vägar att behandla schizofreni. Schizofrenia patienter
uppvisar ofta sviktande kognitiva funktioner och motivation,
vilket anses bero på sviktande aktivitet hos dopaminbanorna
till prefrontala cortex. Vid behandling med klassiska
antipsykotiska läkemedel som blockerar dopaminreceptorer
i hjärnan försämras ofta dessa redan nedsatta och försvagade
funktioner.
Identifiering av farmaka med en särskilt god förmåga att
restituera kognitiva funktioner ter sig särskilt viktig
då kliniska studier understryker betydelsen av att förbättra
patienternas kognition då detta tycks underlätta rehabiliteringen
till samhället på lång sikt, menar Jan M Mathé.
