– Vi måste reducera suicidrisken
vid depression!

En folksjukdom med mycket hög mortalitet

Depression är i sig ett plågsamt och ofta invalidiserande sjukdomstillstånd. Men den riktigt allvarliga och tragiska konsekvensen av en dåligt identifierad och dåligt behandlad depressionssjukdom är att suicidrisken ökar ca 30 gånger jämfört med normalbefolkningen, menar professor Jan Wålinder.

Behandlar vi inte denna folksjukdom på ett professionellt och adekvat sätt så ligger mortalitetstalet så högt som 15 procent! Här får man faktiskt börja tänka till! Vilka somatiska sjukdomar går med en så hög mortalitet som 15 procent ? Det är inte många. Det är naturligtvis de högmaligna sjukdomarna, men inte så många fler. En mortalitet på 15 procent ligger högt, mycket högt!
Våra viktigaste vapen i kampen för att få ner mortalitetstalet vid depression är ffa förbättrad diagnostik och behandling.
Den uppmärksammade Gotlandsundersökningen visade att när man ger ett offensivt utbildningsprogram och ökar kunskapen hos allmänspecialisterna ute i primärvården så kan också suicidsiffrorna påverkas i gynnsam riktning.
Vidare har man i en annan undersökning, som är ett samarbetsprojekt mellan Wolfgang Rutz på Gotland och Zoltan Rimer i Ungern, tittat på suicidrisk, suicidfrekvens, prevalens av diagnosticerad depression och prevalensen av aktivt arbetande doktorer i Ungern. Det visades med väldigt stor tydlighet att ju färre doktorer ju högre suicidrisk, ju färre diagnosticerade depressioner ju högre suicidrisk. Suicidrisk och suicidfrekvens är således mycket starkt relaterade till att vi har professionella doktorer i tillräckligt antal och som har förmågan och kunskapen att tidigt upptäcka depressiv sjukdom. Har vi det så kan också suicidfrekvensen hållas nere.
Depressionsjukdomen innebär ett psykiskt lidande för den som drabbas och för människorna i vederbörandes omgivning. Sjukdomens konsekvenser är också en betydande börda för samhället. Depressionssjukdomar är faktiskt mycket vanligare än många konventionella somatiska sjukdomar tex behandlingskrävande diabetes eller insulinkrävande diabetes eller behandlingskrävande hypertoni. Dessutom är ofta funktionsförmågan mycket mer nedsatt hos den deprimerade än vid många somatiska sjukdomar.
Den fysiska funktionsförmågan har i studier jämförts mellan individer som drabbas av depression och hos dem som drabbas av somatiska sjukdomar (hypertension, diabetes, ledsjukdomar m fl).
De som har en depressionssjukdom upplever en betydligt starkare fysisk funktionsnedsättning än tex patienter med arteriell hypertoni, diabetes, artriter osv. Den depressionsdrabbade upplever inte bara ett psykiskt lidande utan också ett somatiskt lidande och en somatisk funktionsnedsättning av betydande mått. Framför allt har man i USA också påvisat de stora kostnaderna för depressionssjukdomen. Resultat har också kommit från andra delar av världen som också visar de stora ekonomiska belastningar som samhället råkar ut för i samband med att folk blir deprimerade. Vi ser att antalet dagar som man tillbringar på sjukhus,dysfunktion i familjen, relationer och allmän missämja eller missnöje med hälsan gör att man oftast känner sig totalt mer sjuk än vid många andra sjukdomar i primärvården.
Till detta kommer risken för suicid - den yttersta och tragiska konsekvensen av depression - som vi till varje pris måste försöka bekämpa, menar Jan Wålinder.