Nu intensifieras forskningen
Ljusare prognosbild vid schizofreni!

Schizofreni har i alla tider betraktats som en sjukdom med en mycket dålig prognos. Denna uppfattning fanns kvar så sent som i början av 1980-talet. Om någon med schizofreni tillfrisknade ur sin sjukdom skulle, enligt psykiatrins diagnostiska instrument DSM-III, diagnosen ifrågasättas. Det senaste decenniets forskning har nu kunnat visa en betydligt ljusare bild av behandlingsresultaten vid schizofreni. Detta skriver Leif Lindström i det senaste numret av Psykiatrifonden Informerar (Läkartidningen 38/95) .

I tre oberoende studier från mitten av 1980-talet har man följt stora patientgrupper (ca 1.000 patienter) i mer än 20 år. Resultaten från studierna var mycket samstämmiga. Man fann att omkring 20-25 procent av patienterna blev i stort sett helt symtomfria, 50-55 procent hade kvarstående symtom men kunde fungera tämligen väl ute i samhället. Däremot hade resterande 20 procent kvarstående symtom och en kraftigt nedsatt social funktionsförmåga.
I en annan studie från Vermont i USA kunde man i en stor grupp schizofrena patienter visa att terapeutiska insatser (ffa stödterapi och socialt träningsprogram) på sikt kan ha mycket gynnsamma effekter. Svårt sjuka patienter på 1950-talet fick denna behandling efter att ha varit sjuka i genomsnitt 16 år dessförinnan. Vid uppföljning 20 år senare visade det sig att 68 procent hade lindriga eller inga symtom alls, 40 procent arbetade och 73 procent tyckte att de levde ett hyggligt till fullgott liv. Endast 50 procent tog mediciner vid uppföljningstillfället.
De ovan refererade studierna har dramatiskt ökat intresset kring prognosen vid schizofreni, stimulerat forskningen inom området samt ökat optimismen vid behandlingen av sjukdomen. De ovan refererade studierna har dramatiskt ökat intresset kring prognosen vid schizofreni, stimulerat forskningen inom området samt ökat optimismen vid behandlingen av sjukdomen.